Förslag på instrumentering till hundkojan

Jag klurar och testar lite med hur huvudinstrumentet i hundkojan skall se ut. Det ovala ägget till originalinstrument kommer ju att ersättas med en LCD-skärm. Skärmen kommer att synas genom ett ovalt hål i instrumentbrädan med samma storlek som originalinstrumentet.

På så sätt kan man enkelt växla mellan olika vyer i instrumentet som Classic MINI originalinstrumentering, modernare instrumentering, futuristisk instrumentering, CAN-data eller andra signaler som fångas upp från PC:n som driver LCD:n.

Här är två varianter som jag filat lite på:

Klassisk instrumentering

Modern instrumentering

Isolationsmätning

För att bilens HV-system skall vara säkert så har BMS:et en inbyggd isolationsmätare. Det betyder att BMS:et mäter isolationsresistansen mellan batteriets PLUS och bilens chassi samt mellan batteriets MINUS och bilens chassi.

Först sker mätning när tändingen slås på och systemet vaknar, dvs. då kontaktorerna fortfarande är öppna. På så sett kan BMS:et bedöma om isolationsfel finns inuti batteriet. Om isolationsvärdena är ok så sluts kontaktorerna. Därefter fortsätter isolationsmätningen kontinuerligt på samma sätt, alternerande mellan HV-plus/Chassi och HV-minus/Chassi för att mäta hela bilens HV-system (batteripack, elmotorinverter, batteriladdare, DCDC-omvandlare och PTC-värmare för cupen).

Skruven i mitten av kretskortet är mätreferensen för chassits potential som BMS:et använder till isolationsmätningen (tillsammans med batteriets HV-plus och minus). Denna är ansluten till BMS-lådans gavel och vidare till främre batterilådans plasthölje som är skruvat i bilens chassi.

Terminal för elmotorlindningar

Japp, efter lite bök är kopplingsplinten för elmotorlindningarna på plats. Här kopplas alltså elmotorn mot invertern.
Bilden är tagen från cupén mot torpedväggen.

Ett täcklock på utsidan och ett på insidan skall självklart tillverkas också.

Kontaktorer

Kontaktorerna som använda i elbilsbygget är samtliga fyra från Tyco.

Modellen heter EV200 och är en vanligt förekommande kontaktor i Elbilsbatterier.

Denna kontaktor finns förstås i flera olika utföranden.

Economizern, den lilla lådan som sitter på sidan av kontaktorn är en elektrisk styrning för kontaktorns spole. Den har till uppgift att snabbt sluta kontaktorn (med hög ström till spolen) för att sen hålla kontaktorn sluten med så låg effektförbrukning som möjligt (genom att sänka strömmen efter att kontaktorn väl slutits).

Jag använder EV200AHANA(kontaktorer med inbyggd Eccomizer och en extra switch) för att koppla ihop främre och bakre batteripack.

Den extra inbyggda switchen används för att mäta att båda dessa kontaktorer är slutna innan BMS:et får signal att förladda (pre-charge) och sluta de sista två kontaktorerna.

Dessa (MAIN NEGATIVE och MAIN POSITIVE) som styrs direkt av BMS:et är två st EV200AAANA (kontaktorer med Economizer)

Mer information om TYCO KILOVAC EV200 finns på Tyco’s hemsida : http://relays.te.com/datasheets/ev200.pdf

Kontaktorn är specad för spänning upp till 900VDC och klarar 500A kontinuerligt.

Spolen (eller mer korrekt, Economizern) drivs med 9-36VDC.

Här är en genonskärningsbild av kontaktorn som visar de ingående delkomponenterna.

Vissa mer sofistikerade BMS har ”economizers” inkluderade i BMS:et och används då istället med den lite billigare varianten utan Economizer (EV200A_ANA). Fördelen är att spolens två anslutningar kan övervakas i feldetekteringssyfte på ett betydligt robustare sätt.

Här är en översikt på tre av varianterna där man lätt kan se skillnaderna mellan kontaktorernas utseende:

EV200A_ANA -kontaktor utan Economizer

EV200AAANA -kontaktor med inbyggd Economizer

EV200AHANA -kontaktor med inbyggd Economizer och en extra switch

CAN DISPLAY del 3

En kväll framför datorn. CAN displayen ansluten till Kvaser interfacet.

Batterisymbolen är indelad i 20% steg.

Skall väl försöka att cadda ett shield till PIC32-kortet som jag kan montera displayen, CAN-tranceivrarna, 5V-stabbe och en FET för att driva LED-bakgrundsbelysningen med så att denna kan PWM:as för olika ljusstyrka.


Så här ser displayen ut när jag simulerar batteridata på CAN.

Kabelförskruvningar

Ett litet framsteg på batteripacken.
150A säkringar monterade i fram- och baklådan.

De två dragavlastarna i långsidan, eller som det egentligen heter, kabelförskruvningarna i den övre bakre batterilådan är för kabeln till MSD:n och till HV800 kontakten. Dessa kablar göms tillsammans med elkylfläktarna i det triangelformade hålutrymmet. Här kommer jag att använda Nexans extra böjliga 35mm2 kabel för att klara av den skarpa böjen på baksidan förskruvningarna.

Jag gissar dessutom att det blir ytterligare ett antal kabelförskruvningar, främst på alla ställen där HV-kablar skall igenom karossen.

I övrigt har jag fått byta de 16-poliga cirkulära kontaktdonen för kablaget mellan fram- och bakbatteri. När jag väl började räkna så visade det sig vara ett behov av 28-pinnar. Hur skulle ett batteripack se ut om jag glömde anslutningar för RGB-LED-ljus.

Vad hände mer denna underbara garagekväll, jo, Patrik på PTP kom förbi och satte fast alla stålblindmuttrarna i bakramen som skall hålla bakpacket på plats. Tack för din insats!

Klämma kabel

Elmotors kablar har försetts med kabelskor.

Lite krympslang på från ELFA eller DISTRELEC eller vad de nu vill heta. Krymplslangen är av den tjockväggiga typen och med smältlim inuti.
Den 3-poliga skruvplinen hamnar i ett utrymme på insidan av torpedväggen. Detta utrymme är egentligen till för länkaget från pedalstället på de MINI-modeller som är högerstyrda. Perfekt som kopplingsbox för elmotorns anslutningar.

Här är den balken på torpedväggen där dragavlastaren skall sitta.

Sådär blev det.

Lite udda lösning kanske, att ha motorkabeln gående genom batterilådan. Men det blev enklare än att försöka vrida elmotorn.

 '

Här är utrymmet mellan batterilåda och torpedvägg.

Främre batteripack på plats, IGEN. Vet inte ens hur många gånger jag monterat i och ur detta pack.

Slutligen några kablar tillverkade. Dessa skall sitta i batteriet och förbinda HV-kontakt, kontaktorer, strömshunt, säkring och batterimoduler med varandra.

Batteriterminaler

Med ett batteripack uppdelat i två delar krävs självklart en sammankoppling. I denna bil seriekopplas de två sub-packen. Anslutningarna mot sub-packens högsta respektive lägsta potential (enklare uttryckt; plus- och minuspol) tillverkas av en 2mm tjock kopparplåt. Från dessa anslutningar går sedan strömmen i interna kablar via kontaktorer till kontaktdonen.

Mellan modulerna används två AWG6 kablar, dvs. 2x13mm2. Kopparblecken har en snittyta av 25mm2. Övrigt HV-kablage i batterierna och under bilen 25-30mm2.

Ett utomordentligt bra ställe att hitta material som denna kopparplåt är hos Metallservice AB. De har dessutom mängder med profiler, stänger och plåt i aluminium.

Avslutningsvis, koppar var ett trevligt material att jobba i.

CAN display del 2

Det har filats vidare på CAN-displayen. Processorkortet är en Arduino™ klon, baserat på Microchip PIC32MX795F512L. Några nya stiftlister fick göra plats för kvällens lödövning.

Jag har nu fixat en dubbel CAN-transceiver, med två av Microchips MCP2551.
Kodmässigt sett så är även CAN-biblioteket klart och kompilerat.

Klockan blev tyvärr lite för mycket, men snart blir det debug av displayen med simulering av CAN-data från ett externt Kvaser-interface.

Microchip PIC32MX795F512L

Inte snyggt, men kanske funktionellt...

Fram- och baksida CAN-trancsceivrarna

Luftning av bromssystem

Hur svårt kan det vara egentligen?
Vi kämpade länge igår innan vi insåg att MINI SPARES hade skickat med FEL typ av luftningsnippel till de främre aluminiumoken.
Gängan på luftningsnipplarna bottnade i oken innan konan bottnade.
BILTEMA hade en längre variant som jag hoppas fungerar.

överst BILTEMA, underst MINI SPARES original. M10x1mm

... funkade finfint :-)

Kromlist runt rutorna

Gött jobbat gubbar!
Nu sitter kromlisterna fint inpressade i fram- och bakrutans gummilist.

Själv ägnade jag mig åt kabeldragning och kylsystemsinstallation.

CAN display

Lite för lite garagetid blev det tyvärr under jul/nyårsledigheten, men desto mer elektronikbygge och kodknackande.

Denna gång en lite fetare processor, en PIC32. Denna har dubbla CAN så den lämpar sig fint för en eller ett par displayer för lite go CAN-data.

Hittills har det bara blivit ett bibliotek för en 128x64 pixlig KS0108 GLCD (grafisk LCD), men CAN biblioteket är på god väg.

Här ett smakprov på en startbild

och här på hur det kanske kommer att se ut när CAN-datan tolkas

BMS klart

Nu är gavlarna till BMS:et klara och styrsystemet är provmonterat i den främre batterilådan.